”Lönsamma Fältförsök” är en verksamhet som innebär att inbetalningskort för bidrag till Fältförsöksverksamheten i Skåne skickas ut till nästan alla jordbrukare i Skåne.
Vår målsättning är att varje lantbrukare ska kunna öka sin lönsamhet med minst 100 kronor per hektar. Det ska ske genom att fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Skåne (HS Skåne) tillförs mera pengar så att fler försök som skapar viktiga kunskaper kan göras. Pengarna betalas in på ett så enkelt sätt som möjligt. Inbetalningen är inte tvingande men det faller inom ramen för rimlighet att om alla skall ta del av resultaten så ska alla vara med och betala. Om vi inte gör någonting så fortsätter vi utvecklingen i en takt som långsamt kommer att försämra vår konkurrenskraft och lönsamhet.
Vi vill göra fler fältförsök som återspeglar:
- Aktuella problem under lokala förhållanden
- Faktorer som lantbrukaren själv kan påverka på kort sikt
Nya försök som vi vill ha!
- Flera sortförsök med fler sorter
- Fler insektsförsök i både spannmål och raps
- Försök som belyser sort, utsädesmängd, såtid på fler jordarter
- Dynamiken mellan organiska gödselmedel
- Optimalt plantantal – finns det egentligen? Jordartens betydelse
- Beskuggningseffekt och fröpopulation av ogräs. Låg/hög utsädesmängd
- Mellangrödor hur påverkar detta vår odling?
- Vad vet vi? Sprider vi klumprotsjuka?
- Missar vi sjukdoma
- Gräsherbicider-effektjämförelser
- Sprutteknik: vinklade munstycken, höghastighetsmunstycken
- Hur vi ska hantera vår växtodling utan Round up
- Vallbrott
- Nematoder hur påverkar det vår odling
- Näring direkt i såraden
- Ogräsbekämpning i Åkerbönor
- Åkersnigelbekämpning
- Ekorrsvingel- kan det bli ett problem även i spannmål?
Vilka försök behöver DU?
För att få kunskap om enskilda lantbrukares önskemål av lokala försök är det viktigt att du klickar på rubriken ”Lokala försök” och där skriver in dina önskemål (OBS - denna funktion utvecklas för närvarande och kommer igång inom kort).
Bakgrund
Produktivitetsutveckling
Ett sätt att mäta den ekonomiska effektiviteten är att beräkna den i förhållande till hur mycket arbetskraft som används vilket kallas för arbetsproduktivitet. Detta mått påverkas både av odlingens kostnader och av de intäkter som skörden ger. Även om allting inte är lika i Sverige och USA så är det intressant att jämföra oss med dem eftersom de är en stor aktör på världsmarknaden. Produktivitetsutvecklingen i Sverige (2,0 %) är lägre än i USA (4,6 %). Eftersom svenska lantbrukare inte i nämnvärd omfattning kan påverka priserna och vi sannolikt utnyttjar våra maskiner väl, måste vi i första hand förbättra skördarna för att förbättra konkurrenskraften. Annars tappar vi lönsamhet.
Avkastningsutveckling
Skördeökningstakten inom svensk spannmålsodling är låg. Skördarna av höstvete har i praktiken bara ökat med ca 0,25 % om året under perioden 1995-2015 (se figur nedan). För vårkorn ser det något bättre ut men om man ser på spannmålsodlingen sammantaget blir det knappast över 0,5 %. Under samma tid har ökningstakten för höstraps och sockerbetor legat på ca 2 % per år. Det finns flera skäl till denna skillnad och ett av dem är att det tillförs betydligt mera pengar (per hektar) till odlingsutveckling via Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och Nordic Beet Research.
Årlig avkastningsökning i procent 1995-2015
Grödornas A- och B-lag
Konsekvenserna för en näring av att inte satsa framåt i forskning och utveckling är på sikt förödande. Inom jordbrukets odlade grödor syns skillnaderna tydligt. Medan sockerbetor och höstraps uppvisar en stabilt stigande årlig avkastningsutveckling halkar de två stora spannmålsgrödorna vårkorn och höstvete efter.
Forskning och Utveckling = Fältförsök
Alla företag måste själva avsätta pengar för att utvecklas, så även jordbruket. Det som i andra branscher kallas ”Forskning och Utveckling” (FoU) kallas inom jordbruket för ”Fältförsök”. Hur mycket pengar som läggs ner på FoU brukar mätas i procent av omsättningen. Telecomföretag kan avsätta uppåt 10 %, tillverkande industri omkring 2 % och råvaruproduktion ca 0,5 %. Jordbruk är råvaruproduktion men vi avsätter bara ca 0,1 % till fältförsök. Totalt blir avgiften till SLF (Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning) ca 10 miljoner kronor för hela Sverige varav Skåneförsöken får ca 2,4 miljoner kronor. VI tycker det är för lite! Sedan början av 1990-talet har fältförsöksverksamheten i Skåne mer än halverats och det utförs nu ca 90 försök. Verksamheten har blivit så geografiskt centrerad att det är svårt att dra slutsatser om lokala förhållanden. Vi måste tillföra mera pengar till fältförsöken som är vår viktigaste källa till odlingskunskap.
SLF:s Fältförsöksverksamhet
Sverigeförsöken |
Skåneförsöken |
Antal försök |
370 st. |
Antal försök |
90 st. |
|
|
|
|
Skåneförsöken |
90 st. |
Sortprovning |
28 st. |
Animaliebältet |
60 st. |
Växtskydd |
20 st. |
Mellansverige |
160 st. |
Växtnäring |
18 st. |
Norrland |
30 st. |
Ogräsbekämpning |
14 st. |
|
|
Jordbearbetning |
4 st. |
|
|
Grovfoder |
2 st. |
|
|
Vatten |
1 st. |
|
Total kostnad ca: |
23 milj.kr |
Total kostnad |
5,8 milj.kr |
varav administration ca: |
2 milj.kr |
varav administration ca: |
0,4 milj. kr |
|
Medel från SLF |
10 milj.kr |
Medel från SLF |
2,4 milj.kr |
Medel från handel & ind. |
13 milj.kr |
Medel från handel & ind. |
3,4 milj.kr |
|
|
|
|
Sverigeförsöken får ca 20 % av SLF:s budget. Sverigeförsökens kostnader täcks
till ca 44 % av medel från SLF. |
Skåneförsöken får ca: 24 % av Sverigeförsökens budget. Skåneförsökens kostnader täcks till ca: 41 % av medel från SLF. |
|